Ett litet återseende
Sisådär 20 år senare. På hösten 1989 då jag var 16 år gick jag på en fantastisk konsert i den då nybyggda Lindberghallen i Gagnef. Jag hade precis börjat Estetiska gymnasiet i Falun efter alla år i Gagnef.
Det var en grupp som heter Chapter Two som spelade, och deras otroliga musik var ny luft för mig efter alla mina år i Gagnefs kammarorkester, kommunens promenadorkester och alla somrar med Spelmanslaget på stämmor och ålderdomshem...
Jag köpte skivan några år efteråt och varje nyårsafton numer så spelar jag "Life in the Modern World".
Gitarristen heter Johan Norberg och som 16-åring tyckte jag 1989 att hans långa lockiga hår var mycket snyggt.
Jag minns att jag efter konserten gick fram med blommor till honom. Jag såg honom på TV häromdagen, och han har helt klart förändrats till det bättre, då ingen klär i hockeyfrisyr.
Nu har jag hittat hans blogg och och jag läser med stor behållning.
Tack johan för fina och bra texter! Nu ligger du under "favoriter".
Störst av allt är kärleken
Grattis! Jag ser för mitt inre öga hur Lars Wallin på Sibyllegatan släpper allt har har och sängväter av upphetsning! Jag ser Daniels klasskompisar från 4:an scanna klassfotot och maila Expressen! Jag ser även Gudrun Abascal få vallningar av lyckostress då hon tänker på att förlösa en tronarvinge. Jag ser Peter Hägelstam få inre bilder av intrikata håruppsättningar. Jag ser herr och fru Bernadotte dricka kaffe och äta butterkaka i en mexitegelvilla i Ockelbo. Kanske hänga lite med Olle och Eva, kolla "På spåret?"
Vad ser ni?
Petra Mede
Är ju medlem i viktklubb till 2020 p.g.a bugg, så det kanske skall bli nåt resultat inom 11 år.
Det är inte konstigt, det är STORT GJORT!
bild från Aftonbladet.
I Aftonblaskan idag står det om att Salma Hayek ammande en annan kvinnas barn i Afrika. Jag tycker att det är fantastiskt. Varför skulle bröstmjölk vara något speciellt tillhörande ett specifikt barn? Vem kom på något så dumt?
Min mormor födde tvillingpojkar 1943 och hade ett överflöd av bröstmjölk. I den vevan räddade hon livet på ett annat spädbarn som blivit föräldralöst tidigt. Bäbisens fosterföräldrar kom till min mormor med barnen och lät amma det/ hämtade hem av mormors mjölk. Tror inte att fanns någon bröstmjölksersättning att tillgå i Åmsele på 1940-talet, så vad gör man? Jo man är en människa, thats´s it. Salma var också precis det, en medmänniska.
Jag ÄLSKAR att diskutera detta, för det det finns så många idiotiska åsikter därute (av män mest) som behöver starkt mothugg.
Bröst, kära män, är mer än sex, och amning, kära flaskvurmare, är mer än mat!
Vilken unge skulle förresten inte trivas här? Jag bara undrar.
Hur skall det sluta?
Nu såg jag att det måste ha blivit nån bugg i min profil. Jag är medlem till 4/7 2020. Det är 11 år till. Vart skall detta sluta?
Mekonomen
VAD du behöver
HUR du skall få det och
VAD det kostar.
Den här trevliga tjejen heter Karin och hon ser nysolad och genomlycklig ut där hon med rafflande dräkt svävar omkring i Mekonomens lokaler som i reklamfilmen mest liknar en hipp reklambyrå. Med läppglans och eftertryck berättar hon hur billigt det är att serva kärran hos Mekonomen.
Då jag köper en bil och ska serva det skall jag gå till Karin.
Skäggfarbrorn till vänster
Skall Enquist ställa skäggfarbrorn i vitrinskåpet också tror ni? 
Märkliga möten
-Hej.
-Hej.
Jag kunde inte sluta stirra på hennes bröst.
Namntrubbel
Ojojoj. Enligt den amerikanska sajten Babynames.com sä är dessa namn vanliga i Skandinavien:
-Ensio
-Fjola
-Aren
-Brynja
-Canote
-Delling
-Donar
-Gala
-Gyda
-Yorick
Vilka vackra namn. Vem tipsade? En stupfull utbytestudent med sinne för humor?
I mina öron klingar varken Gala eller Canote som särdeles nordiska namn. Men vad vet jag?
Ps, enligt sajten betyder Yorick "bonde", och Delling betyder "fascinerande"
Felriktad energi, eller är det jag som är knäpp?
Att ha fritidsintressen är ju givande och underbart. Jag gillar att laga mat och baka. Fylla frysen och så. Spela musik gör mig glad och det fyller mig med energi. Man skapar något i stunden som berikar, och ger gemenskap. Böcker jag läser gör att jag lär mig mer och slappnar av. För mig handlar hobbies om att man får något som är värt att spara, som minnen, ett kilo köttfärssås till frysen eller ny kunskap från mina böcker.
Men vissa hobbys har jag oerhört svårt att förstå mig på. Man vill ju liksom fatta varför folk lägger ner tid och pengar på sina intressen.
Scrapbooking.
Då mina barn kommer med dekorade toarullar, tofspyntade teckningar och målade grenar från dagis blir jag stolt och glad, så där till en början. Sedan, efter 5 minuter ligger pysslet där på bänken i köket, och hittar inte sin plats. Och jag vill att saker skall ha en plats i mitt hem, annars trivs jag inte riktigt. Då förvandlas presenterna till nåt annat än presenter och det vill tyvärr säga skräp. Ja, jag är hård och orättvis men jag är även helt ärlig. Toarullar var ju liksom skräp från början. Likaså grenar.
Men vad gör vuxna kvinnor med det dom pysslat och scrappat ihop? Lägger i en stor låda? Ger bort? Fyller alstren en funktion efter 5 minuter?
Scrapbooking verkar vara enormt! Googlar på "Scrapbooking" får jag 36 000 800 träffar. Kika vad jag hittade. 
Gullig tjej, men inramningen? Tar pyntet inte lite bort fokus från söta barn? Puttenutt gulligull?
Bröllop verkar även vara nåt som kvinnor tvångsmässingt måste scrappa sönder och samman.
Håll i er:
Inte ens djuren får vara ifred. 
Ja hej och hå. Jag tycker inte att det är vackert. Eller ens vettigt. Är det nåt fel med vanliga fotoalbum? Jag bara undrar.
Dagens förströdda betraktelser från Falu Stad
Har det himla bra i Falun. Trevligt! Igår var vi på Rådhusgården och lyssnade på Falu Funk.
Att komma tillbaka till Gymnasiestaden har sedan jag tog studenten för 18 år sedan varit laddat. Känns det igen? Alltid lite lätt nervös för att springa på gamla bekanta. Varför? Fattar inte det. Först nu efter ytterligare 18 år av mitt liv tycker jag att det är ROLIGT och givande att träffa de som bor kvar. Slipper smyga efter fasaderna på gågatan med solbriller som jag gjorde för 10 år sedan. Nej, som sagt jag kanske har mognat. (Kläm mig mittpå och se om jag är mjuk, som om jag vore en ost. Tror jag är mogen all right)
Mogen ja. Stannade inte på efterfest med bandet trots erbjudande om gratis grogg och sittplats. Moget värre. "Det är ju en dag i morgon också" sa jag antagligen-HUUA.
Dagen började med en naturupplevelse. Stångtjärn.
Underbart och iskallt vatten.
För övrigt så tycker bladspenat är bara bara god färsk och kall. Så fort man vitlöksfräser, förväller eller stuvar densamma smakar det brottarbralla.
Okej, Sara, du sparkade igång mig!
Tack Sara! Dina och Dans inlägg har berört oss starkt hela sommaren. Nu har jag blivit utmanad att berätta lite mer om mig och mina bokvanor. Jag har ett speciellt förhållande till böcker. Har fantastiska böcker som står och samlar damm. Sedan 10 år tillbaka minst, som Kerstin Ekman och liknande. Och titlar som Aprilhäxan, som säkert är superbra och gripande, men efter ha stått olästa i 10 år är det ett stort steg att ta ner dem från hyllan.
Nej istället har jag hemfallit till min stora passion, bilderböcker, faktaböcker och läroböcker. Jag vill LÄRA mig då jag läser. Och att jag har smala och nördiga intressen vet väl de flesta som känner mig.
-Folkmusik
-Stadsbyggnadshistoria
-Arkitektur
-Stockholmiana
Bilder säger mer än en miljon ord, och gamla uppteckningar av folkmusik från 1920-talet får mig att andas tyngre.
Skildringar av Stockholms medeltida gatunät gör att hjärtat klappar dubbla slag. Åh.
Kasta sedan in halvfiktiva skidringar av historiska händelser som "I skuggan av ett brott" och "Lasermannen" och jag svarar inte längre ens i mobilen. Då jag känner mig mycket bloggsugen och att bilder talar (se ovan) så har jag även plåtat mina tummade favoriter.
Håll till godo!
Obs, utan enkätstruktur, och utan inbördes rangordning. 
Nils Erik Landell har samlat i åratal och letat i alla stadens arkiv efter gamla Stockholmskartor och den här boken är jättebra!!!
Den här boken är använd som synes. Utgiven lagom till Kulturhuvudstadsåret 1998. Stolt är jag att vår Hummelmoravän Svante Berg har 2 av sina verk representerade, Sky City och Globen. 
Den här boken formligen läste jag SÖNDER då jag utbildade mig till Stockholmsguide 2001-2002. Hur bra som helst, skrivet av ett gäng Museilärare från Stockholms stadsmuseum. 
En av de bästa böcker jag läst! Läs den.
"I skuggan av ett brott bygger på en verklig händelse som ägde rum den 7 mars 1932. Helena Henschens mamma var då femton år och denna dag förlorade hon sin familj i det som sedan gick till svensk kriminalhistoria som »De sydowska morden"
Beskrivning överflödig. 
Med Dalälven från källorna till havet. Folkmusikuppteckningar från bla min by, Djurmo! En klockren tidsresa. Spelbar. 
En total skrattfest, en total partyförhöjare och min mest lästa pocket. Tror att jag fick med mig den från en blöt fest nånstans, nångång.
Från Mars och Venus eller vad var det...
Pyjamasparty låter ju barnsligt. Eller hur. Men alla vi 4 tjejer har familjer och rätt stressig vardag, och för mig är bara tanken på att ha mysbyxor och äta goda grejer och prata om saker som känns viktiga en härlig grej. Lite paus från vardagen utan att för den skull måsta stjälpa i sig massa vin och gå på krogen, utan bara mysa lite stilla och somna på madrass på golvet om man vill.
Vad jag älskar att vara tjej/kvinna eller vad fanken man nu är då man ska fylla 36 och inte känner sig som det.
Vi kan göra sånt här OCH VI VILL!
Min kille skrattade lite lätt åt tankenatt han skulle bjuda sitt fiskegäng på en motsvarande sleep- over.
"-Grabbar, kan inte alla ni typ komma över och dricka te hela natten, kolla på Pirates of The Caribbean och bara praaata om livet, relationer och sånt?"
Muhahahhaha!
En återbloggning som bara måste ske!
Emily Mc Ewan Fornhammar. En helt fantastisk sångerska som vi upptäckte då min Kalle hade henne som sångfröken 2004-2006. Sen kom skivan som knappt fick nån marknadsföring.
För mig är låten helt magiskt och hennes röst berör mig massor. Videon är också helt underbar.
Allvarsamheten fortsätter på min blogg
Offer eller skapare
Tänk om det är så att vi i varje sekund, i möte efter möte, gör valet mellan offrets väg och den ansvarstagande/ skapande människans väg?
Läs stilla:
I ögonblick efter ögonblick gör jag valet mellan offrets väg
och den ansvarstagande människans väg.
Några andra vägar finns inte.
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
Ur Kay Pollacks bok "Att välja glädje"
